Undervisningsresurser

SpectroskopiBildElektromagnetisk strålning, inklusive den del vi uppfattar med våra ögon – det synliga ljuset, kan ge oss varierande information. Bilderna här intill är tagna samtidigt – men har byggs upp på basen av strålning i olika våglängder.

Hur det fungerar kan man få en inblick i om man bygger ett eget spektroskop och experimenterar.

 

Hur långt ser man från en satellit?

edrs_svlGivetvis – väldigt långt, om vi ser ut i rymden. Men om vi väljer att se på vår egen planet; Hur lång sträcka längs jordens rundade yta kan vi se åt ett bestämt håll från en viss höjd? I detta arbetsblad finns en del tips på hur man kan bruka trigonometri i beräkningar för att räkna ut en båglängd. Bilderna i arbetsbladet är från satelliten DSCOVR, i lagrangepunkt 1, tagen med EPIC.

 

Planeter på morgon- och kvälls-himlen

planeter2017Från december 2016 till och med februari 2017 ges det utmärkta tillfällen att studera vårt solsystem bara genom att se mot sydväst innan dagen grytt eller genast efter att solen gått ned. Den ”astronomiska tanken” kan få sig en knuff framåt om man tar sig tid att fundera över planeternas positioner för att man ska kunna se planeterna just så som de är nu – från vår egen jord. Tips kan man få genom att ladda ner arbetsbladet  om  Planeter morgon och kväll – som pdf.

 

Supermåne

fullmoonVad avser vi egentligen med ”Supermåne” och hur mycket större verkar den vara jämfört med en helt ”vanlig måne”? Vi kan skapa en skalmodell för att illustrera detta i klass. Naturligtvis kan vi också bruka matematiken till att öka förståelsen för fenomenet. Hur som helst ökar lite jobb kunskapen om vår närmaste granne.

Ladda ner arbetsbladet Super Moon. Beskrivning av momenten finns på bloggen.

 

Vintergatan, the Milky Way.

Vintergatan, the Milky Way.

Stjärnor och Galaxer

När vi en stjärnklar natt står och blickar ut i universum ser vi egentligen bara en liten del av vår egen galax. En ”pytteliten” del om vi inte använder oss av kikare eller teleskop. Däremot kan vi faktiskt se vår granngalax’, Andromedagalaxens ljusstarka kärna med blotta ögat.

Har vi en klar uppfattning om storlek och avstånd när det gäller stjärnor och galaxer? Ladda ner Stjärnor och Galaxer.

 

 

 


Våra fem närmaste planeter på rad

Våra fem närmaste planeter på rad

Planeter på rad

I mitten av januari 2016 började det dyka upp artiklar om att Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus syns samtidigt på morgonhimlen från den 20:e januari en månad framåt. Detta är ett fint tillfälle att öva sin ”astronomiska tanke”. Hur är då planeterna placerade i solsystemet? Hur ser detta ut på andra platser än Silkeborg? Ladda ner arbetsblad om  Planeter i banor – som pdf


Under polarhimlen

Som slutarbete i kursen ”Under polarhimlen”, ordnad av Nordic ESERO, gjordes 2012 följande två sekvensplaner. Det gemensamma temat i båda sekvensplanerna är rymdväder och det vi ser av det – Norrsken. Den didaktiska infallsvinkeln är interdisciplinär och påvisar vikten av att kunna förena kunskapsfragment från olika discipliner. Att förena fysik, kemi, geografi och matematik är nödvändigt för att skapa de verktyg som behövs för att kunna förstå de processer som ger oss norrsken.

130317Nordlys7EG

Tema Rymden riktar sig främst till elever i årskurs 6. Jorden i Blåsväder är gjord med tanke på elever i årskurs nio. Dock är de inte på något sätt låsta till dessa årskurser!

Dokumenten innehåller såväl samlad information för läraren som praktiska tips för genomförandet i klass.

Maria Sjöblom: Tema Rymden           Jan Holmgård: Jorden i Blåsväder

En reaktion på ”Undervisningsresurser

  1. Ping: Supermåne över bergen | EduGalaxen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s